Sök
  • torstenfensby

Innebär G20/OECDs minimiskatt slutet för skatteparadisen?



Bakgrund


Det är lätt att få uppfattningen att skatteparadisen enbart varit på defensiven de senaste 20 åren. Både OECD och EU har successivt uppställt nya krav på penningtvätts- och skatteområdet, vilket tvingat skatteparadisen att införa ny lagstiftning, särskilt i fråga om transparens och informationsutbyte.


Denna process har ur skatteparadisens synvinkel dock inte enbart varit negativ. Genom att uppfylla ställda krav har de erhållit en legitimitet som de tidigare inte haft, vilket medfört att multinationell industri (storföretag) på senare år har börjat använda strukturer i skatteparadis i skatteplaneringssyfte.


För trots alla nya regleringar har skatteparadisen behållit vissa trumfkort som flertalet andra stater inte kan erbjuda, såsom skräddarsydda bolagslösningar och – så klart – noll kronor i bolagsskatt.


Något förenklat kan hävdas att skatteparadisen till viss del har offrat den mindre lönande och mer riskfyllda skattefuskindustrin och ersatt den med den mer lönande och (i princip) legitima skatteplaneringsindustrin. Eftersom kunderna i den senare kategorin i huvudsak är storföretag och s.k. ”high net worth individuals”, har många skatteparadis på senare år förvärvat statsinkomster från skatteparadissektorn som de endast hade kunnat drömma om för 20 år sedan.


Minimiskattens effekt på skatteparadis


Mot den bakgrunden innebär G20/OECDs förslag till minimiskatt på 15% (pelare 2) ett dråpslag mot skatteparadisen. Införandet av minimiskatten riskerar faktiskt göra vissa skatteparadis obsoleta över en natt. Väljer ett skatteparadis att behålla nollskattesatsen kommer storföretagets offshorebolag upprättade där att direktbeskattas med 15% i hemviststaten. Om skatteparadiset istället inför en bolagsskatt på 15% faller hela poängen med att upprätta bolag i skatteparadiset.


Substans-undantaget


Skatteparadisen försöker nu rädda sitt eget skinn genom att insistera på att undantag görs från minimiskattekraven såvitt de uppfyller krav på ”economic substance”.


Pelare 2 (i nu föreslagen form) tillåter faktiskt storföretag att undanta 7,5% av dels det bokförda värdet på materiella tillgångar, dels av summan på lönekostnaderna från minimibeskattningsunderlaget. Denna economic substance carveout är dock till noll nytta för skatteparadisen eftersom ingen reell verksamhet bedrivs (eller någonsin kommer att bedrivas) där.


Nu har dock både OECD (BEPS) och EU (Uppförandekoden) sedan 2015 krävt att skatteparadisen implementerar regler som uppställer krav på economic substance”. Skatteparadisen anser därför (inte utan fog) att deras verksamhet borde undantas minimiskattereglerna. Skatteparadisen utgick ifrån att storföretagen skulle klara att uppfylla införda substanskrav via ”bokföringsmässig ingenjörskonst”. Nuvarande minimiskatteförslag bortser emellertid helt från både BEPS och EUs substanskrav, vilket i förlängningen innebär att OECD i praktiken ”dissar” sitt eget arbete på området.


Minimiskattens begränsningar


Så skulle införandet av en minimiskatt innebära slutet för skatteparadisen? Nja, så enkelt är det nog inte. Först och främst så omfattar de föreslagna reglerna endast storföretag med intäkter på minst USD 750 miljoner. Små och medelstora företag kommer därför även framledes kunna använda skatteparadis i skatteplaneringssyfte utan inskränkningar. Vidare bedrivs fortfarande traditionell skatteflyktsverksamhet via skatteparadis. Kraven ifråga om transparens och informationsutbyte (både automatiskt och på begäran) har dock gjort det både mer komplicerat och kostsamt att kringgå reglerna i syfte att bibehålla full anonymitet, vilket medför att denna verksamhet inte längre drar in samma inkomster som på 90-talet.


Paradoxalt nog riskerar de mest sofistikerade skatteparadisen som t.ex. Schweiz, Luxemburg, Singapore, Hongkong och kanalöarna att drabbas hårdast eftersom de på senare år nästan helt prioriterat utvecklandet av låg- eller nollbeskattade koncept anpassade för storföretag.


Alla regler kan kringgås


Det är dock knappast troligt att dessa eller andra stater i liknande situation kommer att villkorslöst underkasta sig de nya reglerna. Schweiz publicerade ett pressmeddelande kort efter G7-överenskommelsen den 5 juni om global minimiskatt. Det är inte särskilt svårt att läsa mellan raderna i pressmeddelandet:


“For over a year now, in discussions with the cantons, academia and the business community, the Federal Department of Finance (FDF) has been examining the possible transposition of an international standard into Swiss law, as well as internationally accepted measures that will safeguard Switzerland's appeal as a business location (min understryk). This work by the FDF will be intensified in the coming months in close cooperation with the Federal Department of Economic Affairs, Education and Research and other departments concerned.”


Alla regler, minimistandarder och principer som antas av G20/OECD är i sista hand ganska tänjbara. Samma dag som globala minimiskatteregler införs kommer både skatteparadis och skatte- och revisionsbyråer världen runt söka vägar för att urholka eller kringgå de nya reglerna. Det är lika säkert som amen i kyrkan.


140 visningar5 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla