top of page
Sök
  • Skribentens bildtorstenfensby

Innebär G20/OECDs minimiskatt slutet för skatteparadisen?



Bakgrund


Det är lätt att få uppfattningen att skatteparadisen enbart varit på defensiven de senaste 20 åren. Både OECD och EU har successivt uppställt nya krav på penningtvätts- och skatteområdet, vilket tvingat skatteparadisen att införa ny lagstiftning, särskilt i fråga om transparens och informationsutbyte.


Denna process har ur skatteparadisens synvinkel dock inte enbart varit negativ. Genom att uppfylla ställda krav har de erhållit en legitimitet som de tidigare inte haft, vilket medfört att multinationell industri (storföretag) på senare år har börjat använda strukturer i skatteparadis i skatteplaneringssyfte.


För trots alla nya regleringar har skatteparadisen behållit vissa trumfkort som flertalet andra stater inte kan erbjuda, såsom skräddarsydda bolagslösningar och – så klart – noll kronor i bolagsskatt.


Något förenklat kan hävdas att skatteparadisen till viss del har offrat den mindre lönande och mer riskfyllda skattefuskindustrin och ersatt den med den mer lönande och (i princip) legitima skatteplaneringsindustrin. Eftersom kunderna i den senare kategorin i huvudsak är storföretag och s.k. ”high net worth individuals”, har många skatteparadis på senare år förvärvat statsinkomster från skatteparadissektorn som de endast hade kunnat drömma om för 20 år sedan.


Minimiskattens effekt på skatteparadis


Mot den bakgrunden innebär G20/OECDs förslag till minimiskatt på 15% (pelare 2) ett dråpslag mot skatteparadisen. Införandet av minimiskatten riskerar faktiskt göra vissa skatteparadis obsoleta över en natt. Väljer ett skatteparadis att behålla nollskattesatsen kommer storföretagets offshorebolag upprättade där att direktbeskattas med 15% i hemviststaten. Om skatteparadiset istället inför en bolagsskatt på 15% faller hela poängen med att upprätta bolag i skatteparadiset.


Substans-undantaget


Skatteparadisen försöker nu rädda sitt eget skinn genom att insistera på att undantag görs från minimiskattekraven såvitt de uppfyller krav på ”economic substance”.


Pelare 2 (i nu föreslagen form) tillåter faktiskt storföretag att undanta 7,5% av dels det bokförda värdet på materiella tillgångar, dels av summan på lönekostnaderna från minimibeskattningsunderlaget. Denna economic substance carveout är dock till noll nytta för skatteparadisen eftersom ingen reell verksamhet bedrivs (eller någonsin kommer att bedrivas) där.


Nu har dock både OECD (BEPS) och EU (Uppförandekoden) sedan 2015 krävt att skatteparadisen implementerar regler som uppställer krav på economic substance”. Skatteparadisen anser därför (inte utan fog) att deras verksamhet borde undantas minimiskattereglerna. Skatteparadisen utgick ifrån att storföretagen skulle klara att uppfylla införda substanskrav via ”bokföringsmässig ingenjörskonst”. Nuvarande minimiskatteförslag bortser emellertid helt från både BEPS och EUs substanskrav, vilket i förlängningen innebär att OECD i praktiken ”dissar” sitt eget arbete på området.


Minimiskattens begränsningar


Så skulle införandet av en minimiskatt innebära slutet för skatteparadisen? Nja, så enkelt är det nog inte. Först och främst så omfattar de föreslagna reglerna endast storföretag med intäkter på minst USD 750 miljoner. Små och medelstora företag kommer därför även framledes kunna använda skatteparadis i skatteplaneringssyfte utan inskränkningar. Vidare bedrivs fortfarande traditionell skatteflyktsverksamhet via skatteparadis. Kraven ifråga om transparens och informationsutbyte (både automatiskt och på begäran) har dock gjort det både mer komplicerat och kostsamt att kringgå reglerna i syfte att bibehålla full anonymitet, vilket medför att denna verksamhet inte längre drar in samma inkomster som på 90-talet.


Paradoxalt nog riskerar de mest sofistikerade skatteparadisen som t.ex. Schweiz, Luxemburg, Singapore, Hongkong och kanalöarna att drabbas hårdast eftersom de på senare år nästan helt prioriterat utvecklandet av låg- eller nollbeskattade koncept anpassade för storföretag.


Alla regler kan kringgås


Det är dock knappast troligt att dessa eller andra stater i liknande situation kommer att villkorslöst underkasta sig de nya reglerna. Schweiz publicerade ett pressmeddelande kort efter G7-överenskommelsen den 5 juni om global minimiskatt. Det är inte särskilt svårt att läsa mellan raderna i pressmeddelandet:


“For over a year now, in discussions with the cantons, academia and the business community, the Federal Department of Finance (FDF) has been examining the possible transposition of an international standard into Swiss law, as well as internationally accepted measures that will safeguard Switzerland's appeal as a business location (min understryk). This work by the FDF will be intensified in the coming months in close cooperation with the Federal Department of Economic Affairs, Education and Research and other departments concerned.”


Alla regler, minimistandarder och principer som antas av G20/OECD är i sista hand ganska tänjbara. Samma dag som globala minimiskatteregler införs kommer både skatteparadis och skatte- och revisionsbyråer världen runt söka vägar för att urholka eller kringgå de nya reglerna. Det är lika säkert som amen i kyrkan.


150 visningar5 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

5 Comments


Richard Croneberg
Richard Croneberg
Aug 24, 2021

Stort tack för spännande läsning Torsten! Det ska bli kul att få följa dig i det här mediet och ta del av dina initierade insikter och intressanta framtidsutsikter! /Richard

Like
tfensby
Aug 24, 2021
Replying to

Varmt tack Richard!

Like

nvirin
Aug 23, 2021

Mina argument är oberoende av förekomsten eller avsaknaden av andra skatter. I det långa loppet skulle USA ta in samma skattebelopp som nu, genom att bolagsskattebasen rullas över på inkomstskattebaserna och investeringarna kan ske utan skatteavbränningar. De enda som skulle förlora på en sådan reform är skattekonsulter och akademiker.


Att beskatta både utdelade och outdelade vinster hos bolaget och utdelade vinster hos aktieägarna är alltid bara dumt, komplicerat och kontraproduktivt. Den enda företagsskatt som ger staten inkomst på längre sikt är en skatt på utdelad vinst tagen antingen hos bolaget (som i Estland) eller hos aktieägarna. Beskattning av utdelad vinst hos bolaget har i o f sig samma negativa effekter och övervältringseffekter som all beskattning av bolag, men genom at…


Like

nvirin
Aug 22, 2021

Jag ser fram mot att följa din blogg, Torsten.

Inse att företagsbeskattning (bolagsbeskattning) är något i grunden feltänkt.

Beskattning innebär begränsning av inkomsttagares ekonomiska handlingsutrymme (konsumtion och personliga investeringar/sparande) för finansiering av tillvaron för individer, vilkas prestationer/konsumtionsbehov inte ersätts av marknaden (offentligt anställda, barn, studerande, sjuka, arbetslösa och pensionärer m.fl.). Bolagsbeskattningen träffar företagens nettoinvesteringar och höjer avkastningskraven och hämmar investeringarna och reducerar lönesumma, konsumtion och utdelningar och därmed skatterna på dessa baser. Alla företagsskatter övervältras till 100 procent på individer av kött och blod; oklart dock hur och i vilken takt, allt beroende av i förväg okända elasticiteter på varu-, tjänste-, arbets- och kapitalmarknaderna.

Vad finns det för intresse att dämpa företagens investeringar med en skatt? (Företag, som förstör det…


Like
tfensby
tfensby
Aug 23, 2021
Replying to

Hej Niclas,


Jag har läst allt du skrivit om bolagsskattens existensberättigande och är själv egentligen "agnostisk" i frågan. Estland har visat att det går att utforma ett fungerande skattesystem utan bolagsskatt. Mina analyser bygger bara på den verklighet som gäller här och nu.


Frågan är dock "död" på internationell nivå. Pga kongressens motstånd mot federala mervärdesskatter är USA mycket mer beroende av bolagsskatten än övriga världen. USA skulle därför blockera alla försök att ens lyfta frågan på OECD-nivå.


Den närmaste OECD kommit ett ifrågasättande av bolagsskatten skedde in en omtalad "working paper" publicerad av OECDs ekonomiavdelning år 2008. Bolagsskatten beskrevs däri som "the most harmful to economic growth". Se (särskilt sid 9):

https://www.oecd.org/officialdocuments/publicdisplaydocumentpdf/?cote=ECO/WKP(2008)28&docLanguage=En


Torsten

Like
bottom of page