Sök
  • torstenfensby

G7-förslaget till global minimiskatt på bolag

Uppdaterat: 23 aug. 2021



gif


Få skatteintresserade har undgått att uppmärksamma G7:s ”uppgörelse” den 5 juni om att införa en global minimiskatt på bolag. Utan att förringa betydelsen av ett sådant uttalande är vägen fortfarande lång innan en fungerade global minimiskatt ser dagens ljus.


Bakgrunden till G7-initiativet är ett OECD-förslag i två delar som presenterades i oktober förra året om att anta globala regler för att:

  • beskatta digitala företag som Facebook, Apple, Microsoft (GAFAM-bolagen) (pelare 1), och

  • införa minimiskatter (pelare 2) på multinationella bolag (storföretag) som i stort är baserade på motsvarande regler i USA som infördes genom Trumps skattereform 2017 (GILTI- och BEAT-reglerna).

Länderna som medverkat vid utformningen av pelare 1 och 2 var dock oense om det mesta vilket ledde till att OECD-arbetet avstannade förra året. Förenklat kan sägas att övriga världen prioriterade att kunna beskatta amerikanska digitala jättar, emedan USA var positiv till pelare 2, men negativ till pelare 1.


Den nya Biden-administrationen vill nu blåsa nytt liv i OECD-arbetet och skälen härtill är kopplade till vad som händer på hemmaplan.


För att finansiera en infrastruktursatsning planerar Biden-administrationen att kraftigt utvidga de amerikanska minimiskatterna på bolag:


  • GILTI-reglerna minimibeskattar amerikanska storföretags utländska inkomster från immateriella rättigheter. Biden-administrationen vill utvidga reglerna till att omfatta alla inkomster förvärvade utomlands och även höja minimiskattesatsen.

  • BEAT-reglerna syftar till att minimibeskatta inhemska inkomster förvärvade av storföretag. Biden-administrationen vill ersätta dessa regler med det s.k. ”SHIELD-förslaget” som går ut på att vägra avdrag för alla betalningar som går till lågskatteländer.

De reviderade reglerna (+ en höjning av bolagsskattnen från 21 till 28 procent) beräknas inbringa cirka USD 2 billion över en tioårsperiod. USA kan dock inte ensamt höja skatterna så kraftigt på sina storföretag. För att amerikansk industris konkurrenskraft inte ska undermineras måste USA övertyga övriga världen om att också anta minimiskatter. Det är i detta ljus som G7:s initiativ om minimiskatter ska ses.


Vad är då hindren mot att minimiskatter införs på global basis?


1. Alla är inte lika entusiastiska över att införa minimiskatter. Stora länder som t.ex. Kina och Indien använder skattelättnader i stor skala för att attrahera utländska investeringar. Införs minimiskatter på global basis leder det till att skattelättnaderna neutraliseras. Förenklat uttryckt, om Kina medger ett svenskt storföretag tidsbegränsad skattefrihet skulle en införd svensk minimiskatt leda till att Sverige beskattar inkomsten istället. Detta har medfört att många länder begär undantag för vissa typer av ”legitima” investeringar. Men införs för många undantag riskerar minimiskatten urholkas så att bara ”skalet blir kvar.


2. Även om länder kan enas om någon form av minimiskatterregler återstår den känsliga frågan om skattesatsen. G7:s föreslår en minimiskatt på ”minst 15 procent”. Ett sådant bud innebär i praktiken att 15 procent blivit taket. Det kan inte uteslutas att skattesatsen i slutändan hamnar på en lägre nivå, till exempel 12,5 eller 10 procent.


3. En annan komplikation är att flertalet länder villkorar en överenskommelse om minimiskatter (pelare 2) av att USA går med på nya beskattningsregler för digitala företag (pelare 1). Läser ni europeiska regeringars uttalanden kopplat till G7-initiativet betonar de alla vikten av nå överenskommelse i fråga om båda pelarna.


Biden-administrationen har kastat förra årets pelare 1-förslag på sophögen (tack och lov) och presenterat ett nytt förslag som istället för att fokusera på digitala företag fokuserar på världens 100 största företag. Förslaget, som ger USA mer skatteintäkter, har dock mötts med viss skepsis eftersom digitala jättar som t.ex. Amazon faller utanför tillämpningsområdet. Räkna med fortsatta förhandlingar här.


4. Låt oss anta att en överenskommelse kan nås om innehållet i pelare 1 och 2. I så fall förväntas länder upphäva planerade eller införda ”digitalskatter”. Nu börjar det bli riktigt känsligt. Det är en sak att förmå länder att införa nya skatter. Det är dock mycket svårare att tvinga länder att avskaffa skatter, särskilt om dessa anses enkla att tillämpa och nödvändiga av (skatte)politiska skäl. Till exempel Indien är av uppfattningen att deras nyligen införda Equalization Levy inte är en ”digitalskatt”. USA är av en annan uppfattning. Utvecklingsländer som infört ”digitalskatter” förväntas dessutom avskaffa dessa oavsett om de gynnas eller missgynnas av pelare 1 och 2.


5. Låt oss dock anta att en överenskommelse kan nås om innehållet i pelare 1 och 2 och om vilka skatter som ska avskaffas. Då återstår fortfarande det största problemet. Biden-administrationen måste övertyga kongressen om att implementera överenskommelsen. Trots att G7-initiativet bara är dagar gammalt har republikanerna redan markerat sitt missnöje mot förslagen som de anser utgör en ”give-away” av amerikanska skatteintäkter och ett hot mot både amerikansk industris konkurrenskraft och kongressens självbestämmande på skatteområdet.


Sitsen är knivig för Biden-administrationen. Desto mer eftergifter USA gör mot övriga världen avseende beskattningen av de amerikanska GAFAM-bolagen (pelare 1) desto mindre är chansen att kongressen implementerar överenskommelsen. Om Biden-administrationen istället försöker begränsa tillämpningen av pelare 1 för att blidka republikanerna (och tveksamma demokrater) lär intresset hos övriga världen minska att implementera vare sig pelare 1 eller 2.


Någon form av principöverenskommelse presenteras troligen vid G20:s finansministermöte den 9-10 juli i Venedig. But the ”devil is in the details”. Båda tidigare försök från OECD:s sida att begränsa skattekonkurrensen på bolagsskatteområdet har trots allt misslyckats.

76 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla