Digitalskatternas öde avgörs inom kort

1. Inledning

Trump-administrationens beslut att dra sig ur ”the Global Tax Deal” innebär i praktiken slutet för Pelare 1 (belopp A). OECD fortsätter visserligen via G20 och Inclusive Framework att utfärda kommunikéer om att pelare 1-arbetet fortgår, men då ska man ha i åtanke att USA:s nytillträdda finansminster Scott Bessent inte deltog i G20-mötet i februari och att administrationens nya chefsdelegat i OECD ännu inte har utsetts. När den nya administrationen väl är på plats lär USA formellt meddela att Pelare 1-arbetet – åtminstone i nuvarande form – läggs ner.

Det väcker frågan om vad som kommer hända med digitalskatterna. Läggs pelare 1 ner kommer Inclusive Frameworks moratorium för nya digitalskatter som löpte ut den 31 december 2024 inte förlängas. I princip blir då då fritt fram för länder att anta eller utvidga digitalskatter.

Men så enkelt är det förstås inte.

2. Republikanskt motstånd och planerade motåtgärder

Republikanerna har varit tydliga med hur de tänker agera mot länder som har digitalskatter eller motsvarande skattelagstiftning som riktar in sig på den amerikanska techsektorn. Redan den första Trump-administrationen stämplade digitalskatter som ”diskriminerande” och hotade länder som antagit dem med strafftullar. Hotet om strafftullar upprepades i President Trumps 20 januari-memorandum i år. Republikanerna har vidare 2023 och 2025 lagt fram två lagförslag – Unfair Tax Prevention Act (H.R. 4695) och Defending American Jobs and Investment Act (H.R. 591) – som går ut på att straffbeskatta företag med säte i länder som antar ”discriminatory or extra-territorial taxes” (läs: digitalskatter eller pelare 2 UTPR-beskattning).

Som om det inte räckte, publicerade Trump-administrationen s.k. Presidential Actions den 21 februari i år med titeln ”Defending American Companies and Innovators From Overseas Extortion and Unfair Fines and Penalties”. Däri uppmanas diverse amerikanska myndigheter att (inter alia) snarast identifiera länder med digitalskatter som bör bli föremål för strafftullar. Lägg därtill att republikanerna i kongressens representanthus så sent som i juni förra året lyckades rösta igenom ett lagförslag om att sluta finansiera OECD eftersom OECD ”promotes […] digital tax schemes that target the American tax base”. Förslaget förkastades dock av senaten.[1]

3. Dämpande effekt på viljan att anta digitalskatter 

Dessa hot har sannolikt dämpat länders enthusiasm att anta eller utvidga digitalskatter. Flera digitalskatteländer vidtog förra året åtgärder i ett försök att bemöta amerikanskt missnöje om att skatterna riktar in sig på amerikanska tech-företag. Italien, till exempel, sänkte tröskelnivåerna ifråga om omsättning och lokal närvaro så att digitalskatten kan – åtminstone nominellt – träffa fler aktörer än amerikanska techbolag. Kenya avskaffade sin digitalskatt och utvidgade istället defintionen av fast driftställe till att omfatta ekonomisk närvaro (s.k. ”Significant Economic Presence”). Sådana justeringar lär dock knappast blidka USA, för president Trump klargör i sitt 20 januari-memorandum att de avser attackera alla typer av digitalskatter oavsett utformning och tröskelnivåer såvitt de ”disproportionately affect American companies”. USAs dominans på techområdet gör det i dagsläget omöjligt att utforma en digitalskatt som inte i huvudsak träffar amerikansk techindustri.

Så vad händer nu?

4. Pågående tullförhandlingar mellan USA och UK

Det troliga är att digitalskatternas framtid avgörs i de pågående tullförhandlingarna mellan UK och USA. Trump-administrationen har infört en generell tull på 10% på alla brittiska varor och 25% tull på brittisk stål och bilexport. En artikel i Guardian den 2 april antyder att digitalskatten utgör en del av tullförhandlingarna med USA. UK:s digitalskatt genererar årligen € 0,9 miljarder i skatteintäkter. Enbart tullkostnaden på brittisk bilexport till USA skulle landa på drygt € 2,5 miljarder. Det måste rimligen vara frestande för den brittiska regeringen att antingen sänka skattesatsen på eller kanske offra digitalskatten i utbyte mot amerikanska eftergifter.

5. Konsekvenser för övriga världen

Hur UK hanterar digitalskattefrågan kommer oundvikligen påverka övriga världen. EU-kommissionen förhandlar för medlemmarnas räkning i handels- men inte i skattefrågor. Likväl är det troligt att digitalskatterna också ingår i tullförhandlingarna mellan USA och kommissionen. Väljer UK att offra eller modifiera sin digitalskatt får kommissionen svårt att ignorera detta förhandlingsresultat. Man kan därför anta att kommissionen informellt utövar påtryckningar på UK att upprätthålla en enad front i digitalskattefrågan.

USA har goda förutsättningar att spela ut EU-länderna mot varandra i digitalskattefrågan. EU-länderna har inte nödvändigtvis samma ekonomiska intressen. Extremt exportberoende länder som Tyskland, Holland och Sverige lär knappast vara villiga till uppoffringar på tullområdet för att rädda digitalskatterna i Frankrike, Italien, Spanien och Österrike. Detta gäller särskilt såvitt UK väljer att offra sin digitalskatt.

Faktum är att situationen idag ifråga om digitalskatterna inte är helt olik den OECD befann sig i vid förhandlingarna med skatteparadisen hösten 2001. Skatteparadisen försökte in i det längsta upprätthålla en enad front mot OECD. Men när OECD lyckades nå en viss politisk överenskommelse med en central jurisdiktion triggade detta omgående en dominoeffekt som sedan möjliggjorde för OECD att på kort tid ingå motsvarande politiska överenskommelser med flertalet övriga skatteparadis. Räkna alltså med att UK:s förhandlingsresultat i digitalskattefrågan triggar samma dominoeffekt.

6. Avslutande synpunkter

Lyckas UK behålla sin digitalskatt oförändrad lär övriga världen uppnå samma resultat. Men detta betyder bara att digitalskattefrågan skjuts på framtiden. USA kommer aldrig tillåta att digitalskatterna får global spridning. Det är på sikt fråga om för stora summor för att USA ska lägga sig i frågan. En rapport framtagen av partier i EU-parlamentet visar att en EU-gemensam digitalskatt på 5% skulle inbringa € 37,5 miljarder 2026.[2] Som framgår ovan har USA alternativa lagstiftningsverktyg redo på skatteområdet såvitt de väljer att för tillfället enbart fokusera på tullfrågor.

Lyckas USA förmå UK att offra digitalskatten lär det få en prejudicerande effekt för övriga världen. Men försvinner digitalskatterna på global basis är frågan om hur den digitala ekonomin ska beskattas dömd att åter landa på både OECD:s och FN:s bord. Det är helt enkelt politiskt ohållbart i längden att techbolagen ska kunna bedriva omfattande verksamhet i källstater utan att träffas av någon beskattning.

Om USA och UK enas om att UK kan behålla en modifierad form av digitalskatt har parterna i praktiken åstadkommit det resultat jag förespråkade redan 2020 i Tax Notes International, dvs att utveckla en "godkänd" version som tillsvidare får fungera som modell för övriga världen.[3] Ett sådant utfall lär dock inte hindra att både OECD och FN fortsätter diskussionerna i frågan.

---

Fotnoter:

[1] Se Tax Notes International, ”Senate Bill Would Fund OECD Despite OECD Taxwriters’ Objections” (5 August 2024).

[2] Tax Notes international, ”5 Percent EU DST Would Raise € 37,5 billion in 2026, Study Says” (7 April 2025).

[3] Se Fensby, Tax Notes International,"Why Sweden Should Lobby for A Temporary OECD-Approved Digital Services Tax" (13 July 2020).